Artikel av Karin Otterbjörk

Hälsostrategiska ledare och verksamheter vinner

Har du viljan, orken, energin och förmågan att vara en ledare ”här och nu” och framåt?

Det är en av kanske den viktigaste frågan att ställa sig om du jobbar som chef och ledare eller inom HR i dag. Inte bara för att du själv ska kunna känna livsglädje och välmående utan för du är viktig för dina närmaste och för dina medarbetare. Du har en stor påverkan på hur dina medarbetare mår och presterar. Därför är det inte konstigt att fler och fler organisationer satsar på olika hälsostrategier och cheferna själva jobbar för att utveckla sin egen hälsa.  

Varför behövs det? 

Vi lever i tid som kännetecknas av allt snabbare förändring och ökad omvärldskonkurrent. Informationen finns tillgänglig dygnet runt och kraven på tillgänglighet är höga. Kraven på enskilda medarbetares och chefers kreativitet, flexibilitet och prestation har också ökat dramatiskt. Det är inte ovanligt att man skär ned på återhämtning och sömn. Vi får konstant höga nivåer av stresshormonet kortisol och beroende kick-hormonet Dopamin som produceras när vi jagar prestationer och bekräftelse. 

Studie efter studie visar att vår mänskliga hjärna och kropp inte är byggda för detta och att vi påverkas negativt av det. Viktiga delar i hjärnan blir nedmonterade, som tex förmågan att självreglera, minnet sviktar och vi blir alltmer styrda av vår primitiva däggdjurshjärna, ffa Amygdala. Denna del präglas av kortsiktiga och impulsiva beteenden. Och många av oss tappar orken och lusten att vara chef och vissa blir till och med sjuka. 

Det paradoxala är att detta inte är det som individer och organisationer behöver för att vara vinnare nu och framöver. Behovet av att kunna prioritera, fatta beslut i en komplex situation, vara stabil när det blåser, se och leda sina medarbetare och sig själv till bästa val har aldrig varit viktigare än nu och det behovet kommer inte att minska framöver. 

Resultaten och verkligheten är att sjukskrivningstalen ökar och man ser i dagsläget inget naturligt stopp för det. Tragedi för de som drabbas och stora ekonomiska förluster för organisationer. Arbetsmiljöforskaren Malin Lohela Karlsson på KI har visat i sina studier att 42 % av de anställda i de undersökta organisationerna i akademisk miljö uppger att det finns problem i arbetsmiljön som påverkar dem negativt och de beräknar att det är ca 35 % produktionsbortfall på grund av detta.  

Annan arbetsmiljöforskning visar också att personalomsättningen ökar, otrivsel i grupper och att engagemanget går ned i organisationer som inte kännetecknas av en hälsosam miljö. 

Vilka vinster finns det att jobba med välbefinnandet i en organisation? 

Ledare som jobbar strategiskt med sin hälsa är närvarande och märksamma på det som sker i sin grupp och i omvärlden och kan då fatta rätt beslut och göra de rätta prioriteringarna. De ökar också förmåga till att ha goda relationer med sina anställda och mycket annat. Kort och gott, dessa ledare ökar medarbetarnas prestationer och välmående med sin ledarstil och sitt sätt att vara. De utvecklar också mer energi hos sig själva och lägger den på rätt saker och har därmed goda förutsättningar för ett liv med hög livskvalitet där de har lusten och orken att göra det de älskar på sin fritid. 

Minskat personalomsättning är ett direkt kvitto på att personalen mår bra och trivs. Man undviker luckor i bemanningen vilket medför att man inte tappar fart och kompetens i att nå organisationens mål. Alla vet också hur mycket resurser en nyrekrytering tar, både vad gäller pengar, tid och att vara ny-på-jobbet. 

Ökad kundnöjdhetPersonal som trivs, är stolta över sin arbetsplats, har energi och känner trygghet samt upplever meningsfullhet kommer att möta kunder bättre.  

Talangerna attraheras – minskade rekryteringskostnaderEtt gediget hälsoarbete kan också användas i employer branding-arbetet.   

Minskade kostnader för misstagNär medarbetaren och ledarna är stabila, engagerade och trygga så sker det färre misstag. En så enkel (eller svår i vissa fall) sak som att sova bättre leder till ökad kognitiv prestanda.  

Bygga en hälsosam arbetssituation 

Den ofta använda Krav- och resursmodellen är en bra modell att utgå ifrån i sitt hälsoarbete. Att man som chef/ledare/organisation har utmanande krav men som dock inte är orealistiska. Chefens roll är också att upptäcka medarbetarnas upplevda krav, vilket kan ha stor påverkan på resursåtgången. 

Forskningen visar att man som organisation kan stärka sina ledares och medarbetares resurser genom att jobba med olika hälsostrategier. 

Fysisk träning på arbetstid är en av dessa strategier som allt fler implementerar i sin organisation. Bevisen för fördelarna med fysisk träning ökar med åren.  Numera vet de flesta att både hjärnan OCH kroppen påverkas positivt och studier visar att vi både producerar mera, sjuktalen minskar och trivseln på jobbet ökar. En bra investering, eller hur! 

Men för att detta ska vara en kostnadseffektiv satsning och inte vara några öar i verksamheten så bör man precis som när man implementerar andra initiativ tänka igenom hur man får alla med sig, hur man ska följa upp och hur man som ”ledare” lever detta själv och hur förutsättningarna skapas i organisationen. 

Annan typ av träning som utvecklar vår mentala kapacitet och har positiva fördelar för kroppen är att jobba med olika typer av mental träning där man jobbar med att tex förstärka delar i hjärnan som r oss mer stresståliga och ökar vår förmåga att hantera situationer, ökar vår förmåga att fokusera på rätt saker och att förhålla sig till tankar.  

En annan viktig strategi är att jobba med arbetsmiljön och där spelar både chefskapet och ledarskapet en stor roll. 

Hälsostrategiska ledarskapet 

Ledarskapet spelar som sagt en stor roll och lyfts fram i forskningen som en av de starkaste faktorerna för hälsosamma verksamheter. Det hälsostrategiska ledarskapet börjar med sig själv, mår jag bra så finns det goda förutsättningar att utveckla ett hälsofrämjande ledarskap som hjälper mina medarbetare att vara produktiva under en lång tid och att ha en stark känsla av välmående. Det är som att tänka att ”först sätter vi på syrgasmasken” på oss själva och sedan kan vi hjälpa de omkring oss. Att man som ledare jobbar med sin självkännedom och självinsikt är grunden för sitt egna självledarskap.  

Som ledare behöver man ha kunskap om vad som skapar välbefinnande, hälsa och motståndskraft mot de stressorer som finns runt omkring oss i arbetslivet och i livet. Att veta vilka verktyg som finns ökar våra resurser så att engagemanget, glädjen och energin finns att medverka till organisationens framgång.  

Viljan, orken, energin och förmågan att vara en ledare ”här och nu” och framåt kommer inte automatiskt. Du som ledare måste träna dig både hjärtstark och hjärnstark. Och verka för att arbetsplatsen rymmer dessa bitar för att ni framöver ska vara en attraktiv och produktiv organisation. 

Karin Otterbjörk

Vill du lära dig mer? Välkommen på en kostnadsfri föreläsning av Karin den 11 april 2019. Anmäl dig här!