Vad är det som skiljer en fantastisk ledare från en... ja, ledare?

Under mina år ute i organisationer har jag kommit fram till två nyckelkompetenser – kommunikation och emotionell intelligens. Man talar om detta som två olika kompetenser och ändå är de så sammankopplade.

Vikten av kommunikation inom en organisation har intresserat forskarna på senare tid. Tidigare har mest organisationsforskare tittat på ledarskap och medarbetarskap men nu har även kommunikationsforskare kommit med på ledarskapsarenan och med det skapat helt nya förutsättningar att arbeta med ledarskap och medarbetarskap.

I en forskningsrapport från CORE (CORE står för Communication, Organization, Research, Education.) De är en grupp forskare som specialiserat sig på organisationers kommunikation och som forskar på uppdrag. De talar om Kommunikativt ledarskap och en första definition har varit: ”En kommunikativ ledare engagerar medarbetare i dialog, ger och söker återkoppling, involverar medarbetare i beslutsfattandet, och uppfattas som öppen och närvarande.

Det är viktigt att förstå att bara för att man kan prata betyder det inte att man är duktig på att kommunicera, att man är kommunikativ.

Det man kommer fram till i sin forskning är att Kommunikativa ledare ger resultat. Man har också funnit åtta principer för kommunikativt ledarskap framstår som centrala:

Kommunikativa ledare:

1. coachar och ger medarbetare eget ansvar

2. skapar strukturer som underlättar arbetet

3. formulerar tydliga förväntningar på kvalitet, produktivitet, och professionalism

4. är tillgängliga, respektfulla och bryr sig om medarbetarna

5. löser problem, ger och söker feedback och talar för sin enhet

6. ger inriktning och hjälper andra att nå sina mål

7. gestaltar medvetet budskap och händelser

8. möjliggör och stödjer meningsskapande

De sammanfattar principerna i fyra centrala kommunikativa beteenden hos ledare: strukturera (innebär att tydliggöra mål och förväntningar, definiera uppgifter, planera samt fördela uppgifter, rekrytera och skapa mening) utveckla (innebär att coacha och träna, ge återkoppling på resultat, lösa problem och uppmuntra självstyrning), interagera (innebär att skapa öppenhet, stödja samt lösa konflikter) och representera (innebär att företräda gruppen, enheten eller organisationen, bevaka omgivningen, nätverka och skapa resurser).

Man har också inom forskningen visat att väl fungerande intern kommunikation leder till större tillfredsställelse med arbetet, man får högre produktivitet och lägre sjukfrånvaro. Man har också märkt att det blir högre kvalitet på varor och tjänster med minskade kostnader som följd. Det blir också en högre grad av innovationsförmåga. 

Vad har då den emotionella intelligensen med detta att göra? För att kunna bli kommunikativ måste man förstå sin egen och andras kommunikationsstil, man måste kunna förstå och hantera både sig själv och andra, kunna använda sina styrkor och minimera följderna av sina svagheter. Man måste kunna förstå och hantera sina egna och andras känslor. Detta är emotionell intelligens.

I sin bok Ledning och förståelse, en förståelsebaserad syn på utveckling av människor och organisationer skriver docent Axel Targama:

”Nyckeln till ett framgångsrikt ledningsarbete ligger bara till en mindre del i att hitta de rätta i den strida ström av nya modeller och metoder som managementspecialister erbjuder. Nyckeln ligger i att utveckla sin egen förståelse av varför människor handlar som de gör, hur de lär och hur de utvecklar sitt beteende. Först då är det möjligt att konstruktivt välja metoder och tekniker för ledningsarbete.”

Docent Axel Targama arbetar som chefsutbildare och är grundare av Executive MBA-program och Göteborgs Managementinstitut.

Ytterligare forskning som presenteras i Daniel Golemans bok Känslans intelligens kan man läsa att det är den emotionella kompetensen som gör den stora skillnaden mellan medelmåttiga ledare och de bästa. Stjärnorna, skriver Daniel Goleman, uppvisade avsevärt större styrka i fråga om en rad emotionella kompetenser, bland annat påverkan, teamledarskap, politisk medvetenhet och prestationsvilja. I genomsnitt kunde närmare 90 procent av deras ledarskapsförmåga tillskrivas emotionell kompetens.

 Sammanfattningsvis:  ”för stjärnprestationer i alla arbeten är den emotionella intelligensen dubbelt så viktig som den rent kognitiva förmågan.” Känslans Intelligens på arbetsplatsen, Daniel Goleman.

Tittar man dem som misslyckats i sitt uppdrag som ledare kan man finna att de två vanligaste gemensamma egenskaper hos dem är:

  • Stelbenthet
  • Dåliga relationer

Den goda nyheten här är att den emotionella intelligensen går att utveckla. Faktum är att vi inte föds med den utan den ska utvecklas i takt med att vi utvecklas både som människor och yrkesutövare.

Framtidens ledare är alltså de som är kommunikativa och som besitter emotionell intelligens.

Ledare som kan känna, förstå, lyssna, se andras perspektiv, erkänna sina fel och brister och samtidigt vara väl medveten om sina styrkor. Ledare som kan kommunicera mål och visioner så att alla förstår och vill vara med. De kan se och kommunicera delar och helheter och skapa den entusiasm som gör att människor vill arbeta i organisationen.

Christina Haugsöen